Just nu sitter jag & har förbaskat tråkigt. Kikat på lite gossip avsnitt, men orkar inte göra det längre. Är typ rastlös eller något. Men samtidigt så har jag inte så stor ork till att göra något. Knepigt det där. Vill bara att Robin ska sluta jobba så han kan komma hem & mysa med mig istället.
Den här dagen började inte så himla bra heller. Råkade ut för en ganska allvarlig sak för snart 2 år sen ungefär, som jag trodde var fixat nu. Men åter igen fick jag en påminnelse av vad som kunde gått riktigt illa. Ringde till mamma & var ledsen. Som tur var har jag världens bästa mamma när det gäller vissa saker så hon ringde & fixade allt. Så från & med nu ska allting vara över, hoppas jag.
Sen inte nog med det så hade ju försäkringskassan krånglat till det lite, men det löste sig också.
Nu borde allt vara i sin ordning, vilket är himlans skönt. Men samtidigt kan jag inte slappna av riktigt.
Något som är riktigt drygt är att gå & vänta på bebis. När bestämmer hon sig för att komma. Det känns som en evighet. Evigheternas evighet. Man gör nog inget annat än går runt & tänker på bebisen. När ska hon komma, vilken dag & vilken tid? Hur kommer förlossningen gå? Hur länge får vi stanna på BB? Hur ser hon ut? Det är så mycket frågor just nu & det är så himla jobbigt att man inte har någon koll alls. Ingen kontroll över situationen, eller vad man ska säga. Rätt som det är så kan det ju hända något, men just nu får man ju bara gå & vänta.
Jag räknar ner dagarna, dag för dag. Nu är det 16 dagar kvar till bf datumet. Tänk att jag gått runt med en liten människa i min mage i ca 9 månader. Hur underbart är inte det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar